Vart ord av dig är likt ett frö

det borrar djupt sin rot,

 

Jag vaknar av en hemlig värk

och finner ingen bot.

 

Då tär det som en bitter törst

var rörelse du gjort.

 

Vart tonfall och vart ögonkast,

blir så nära,klart o stort.

 

Min dag är grå av mej o mitt.

som grumlar din gestalt.

 

Men spegelklar är nattens värld.

där du är allt, allt-

 

Karin Boye 40