Noterat



Från pjäsen Fröken Julie


Återkommer igen om A.Strindberg. För han är tillsammans med Henrik Ibsen och Shakespeare de mest spelade dramatikerna visar en ny kartläggning. Och jag är inte det minsta förvånad över att de här tre vita männen är i topp av listan, de är starka personliga konstnärer som ger dem denna status.Och av dessa sätter jag vår egen Strindberg överst naturligtvis -han är en av våra bästa konstnärer,författare genom alla tider. Vill ej mer utvigda detta nu.

Men är förvånad över att ej Hamlet är med bland dessa fem? Men det här var 2007 inom scenkonstområdet för efter det blev teatrarna bättre på att ge kvinnor bärande roller. Så de mest spelade är Strindberg med 58 uppsättningar,Shakespeare med 50 samt herr Ibsen med 26 uppsättningar.Förresten hårdföre Lars Norén kommer på en bra plats med 22 pjäser. Mest spelad är fröken Julies förstås.

Paradis





Olle i Ditt Paradis
Du målare kära,
När jag sett dina bilder
det var en stor ära.

Nu när Du lämnat oss
för så länge sen
i snö och is...
Ser vi bara krukor
med visset lingonris.

Men rymden är full
av andra vackra bilder
fint målade plakat-
som ger oss glädje,
men det är en annan sak.

Olle Olsson




Olle Ohlsson - Dam på café


Sagan om den arbetslöse konstnären som vid 34 år blev känd för en större allmänhet - och som sägs kunnat bli en miljonär på sina målningar,om han nu kunnat skilja sig från alstren? Han hade helt enkelt svårt att sälja sina tavlor utan behåller dem trots det finns gott om köpare så snart han visade dem ute på gallerierna i Stockholm. Den då 34- årige Olsson från Hagalund blev känd över en natt och hade kunnat bli en rik man om han hade kunnat "skilja sig från sina målningar"som han ville behålla trots det fanns gott om intresserade köpare utanför Hagalund.

I det lilla nybyggarsamhället Hagalund fick man bygga efter eget behag det var lättare på den här tiden.Berättelsen om Olle Olsson Hagalund har därför blivit något mer än en spirituell saga om målaren som fick leva i en älskad miljö och sedan med fasa se grävskoporna komma allt närmre hans hus där i Hagalund.Vännen Eric Wennerholm betydde mycket under många år för Olle Olsson i sin kamp mot det omänskliga och hjälper honom hela tiden fram till sin död i juni 1972. Man märker i Olles bildsval hur mycket han kom att älska sitt Hagalund med all denna snickarglädje,och sedan få se allting raserat under några år. Eller i en bok han signerat med orden:Allt skapande av skönhet bör få en långsam mognad - och det är precis så det är i de flesta fall inom måleriet. Olle Olssons stil var kraftig,påminner i många stycken om Ivan Ivarsson men har ej denna formen -och i interiörer är han rent naivistisk och där tycker jag han är som allra bäst - som i målningen begravnings-gäster från 1930.