Hans självkritik.

Hos denne Skager fanns stora mått av självkritik man sällan möter hos bildmakare.Många målningar förstördes bara i ögonblick av desperation o förbannelser.Hos denne man kunde man om dagen var god påminnas om Cézanne, och döderhultarn en medfödd känsla för matrielet. Samma intensiva känsla hade Aguéli och de där storfräsarna man beundrar.Och när Skager ibland snackade om sina konstnärer lät det alltid ofta som om dessa vore hans samtida, också ett sätt att få skjuts på sina grejor i ateljén?
 
Men det bästa med Skager var ändå att han tillhörde Göteborg och västkusten.Han hörde hemma i den Göteborgska traditionen med allt vi haft där under hela 1900.talet.Han var även en god skribent med bitska egna kommentarer om något inte passade honom.För när skapandet ej fungerade satte han sig bara vid skrivmaskinen en stund det fanns inga datorer vid den här tiden,då hade Skager fått ut sina kåserier mycket snabbare.Han berättade om konsten sedan 40,talet och fram till året 1997 vid hans död med de inblickar han hade av svensk konst.Född 1920 i Skövde o han jobbade i den koloristiska traditionen som det ankommer en Göteborgare.

Återblickar

Seendet och känslan är alltid det centrala i bildkonsten.Man försöker koncentrera sig på det närliggande,det man tycker är väsentligt att skildra.Och alltid återkommer ljuset - över landskapet,eller om man så vill glansdagern i ett emaljerat kärl speciellt går mina tankar till Olle Skagerfors som verkligen fångade motiven.
 
Hans konst präglades alltid av en kombination av reflektion o spontanitet i allt han gjorde.I en lång rad av målningar han gjorde de senaste åren av sitt liv bearbetade han han sina självporträtt.Man kan tycka det kan bli för mycket av just de självömkande porträtten - men i varje nytt porträtt framkom dragen i ansiktet på förvånansvärt olika sätt.
 
Bara en reflex i hans glasögon markerade ofta en aristokratisk distans till betraktaren, åskådaren.Under 80,talet blir hans självporträtt alltmer genomträngande, tja nästan påträngande faktiskt fastän det är mästerverk i sig själva.Olle Skager som vi kallade honom och som även media gjorde präglades ofta av otålighet,och ibland fick man intrycket av att hans målningar/teckningar ej var färdiga vara oavslutade grejer?Men likväl vibrerar de utav liv - hans liv.

Ersättning med byten

De två gallerier jag har i mörka Småland har varit väldigt bra under de senaste åren fastän försäljningen avtagit,men jag har svårt förstå att just galleri Småland ej kan "ersätta mig"när det nu sista gången även fattas två tavlor?Jag menar har man bort någonting där jag ej fått mina slantar för tavlor/målningar skall jag få pengarna när galleristen tagit sina 30 procent? Men han säger bara att...han ej hittar dem och kommer sedan med två andra,,,som jag ej vill ha överhuvudtaget. Fastän jag säger jag vill ha kontanter istället så lämnar han det hela med att säga,,jo jag skall hitta dem till nästa gång du kommer? Och nu har det försvunnit 4 tavlor de senaste åren.....
 
En gång lämnade han(eller frågade)en tavla av en bra målare som jag godkände som ersättning för en som nu bara försvunnit.Men resten är oerhört korkat, bedriver man en affär och folk kommer med grejor till hans firma får "man faen se till att sköta alltsammans bättre?"Det sägs att smålänningar är en snåla jävlar - jag börjar ändå tro att det finns ett antal efter allt detta...med försvunna orginal i Alvesta?Skärpning alltså annars upphör affärerna.