Blåskuggor

Likt en spöklik skugga syns fasaden bra,och Janssons målning lämnar intet övrigt att önska.Trappan inbjuder till en besiktning högre upp på berget.Eugen Jansson kallades för just Blåmålaren av konstfolket..

Vinterdikt i moll.

Golvet vibrera under mina fötter,
är jag vaken,,eller är jag trötter?
 
Med skrovlig o grå memik
går dagar i sakta sakta lyrik.
 
Ja,jag sitter här fast i min grå mitella-
med värk o satans arma sken,
och längtar nu sova ut på en grå o frusen sten.
 
Tackar min jord att jag ändå får vara-
långt långt bort från nästa...fara?
 
Nu vill jag måla med lätta slag,
denna hopplöst värkande vinterdag.
 
Ibland uppe o går,
och hjärtat bultar och slår.
 
Dock,hoppet är det sista som överger mitt väsen,
fastän jag är känd för att va ganska............kräsen?
 
he.
 
 
 
 

Pär Lagerkvist

Det är vackrast när det skymmer
all den kärlek himlen rymmer.
 
Allt är nära allt är långtifrån,
vi människor -
allt är givet
människan som lån.
 
Allt är mitt o allt skall tas ifrån mig
träden,molnen,o marken där jag går,
jag ska vandra ensam..
utan spår.
 
Hur bra passar inte denna dikt ensamhetens konst?
där vardagsflödet ger oss o läsaren en stilla paus,
en fruktbar samling i våra hektiska liv..............
vi måste "stanna upp"i vår framfart jagande efter vindar?