Hundar till våra politiker

För ett tiotal år sedan var jag på ett föredrag av den gamle LO,basen Stig Malm. Han ansåg att regeringsfolket borde komma ut bland folk och bäst skulle de göra detta genom att "få tjänstehundar"i Rosenbad. Han har länge tyckt att de sittande stadsråden gör för litet för de människor de valts av och att de gömmer sig och kommer fram vid varje valturnering. Han var övertygad om att något gått fel sedan åren 1993-94 då han avgick som LO,bas i Stockholm. Sedan dess har Stig Malm verkat som fri debattör och därtill sossarnas främsta kritiker.
Och där har han varit förbaskat bra och givit sina kamrater ett jäkla läxa inom politiken.

Det bästa har inte varit hans ständiga kritik av partiet utan hans sätt tala om vad dom borde göra för att kunna närma sig folket som förr.Det har gjort att den gamle LO,basen varit mycket efterfrågad runt om i landet till föreläsningar,och här anser jag Stig Malm är bättre än som LO,basen vid Norra Bantorget i Stockholm. Men många gånger slog han bort att han var omtyckt med att säga "jag är ej politiskt korrekt"men det fungerar och folk gillar mina föreläsningar slutade han. Jag anser han var en lika god talare som Alf Svensson som numera saknas mycket i den svenska politiska makten. Mer av sådana begåvningar vore önskvärt anser jag.

Som lyssnare

Som lyssnare och konstnär är jag fullt övertygad om hur viktig musiken är för oss i dag, och väl alltid har varit.Den är en stor del av konstens kriterier och som bäst handlar det om musikens innehåll, kompositionen och samspelet.Men som värst handlar det om det överhuvudtaget finns någon plats för musiken,utövandet,experimentet och själva lyssnandet? Detta som skapar förtroende och förståelse mellan oss människor, i vårt alltmer rationella stressade tidevarv. Den musik som i en enda ton eller fras kan beskriva och förändra ett helt liv.

På ett annat mer konkret sätt berättar rörblåsaren,arrangören och kompositören Magnus Lindgrens vad som ligger bakom alltsammans.Han säger att vi har en lång tradition med mycket duktiga musiker i Sverige, kanske tack vare alla musikskolor som finns numera. Jazzen eller den improviserade musiken fortsätter han kommer aldrig att dö ut helt. Musikformen kommer att vinna ny publik efter en nedgången på 70-talet om vi som utövare bara vågar vara ärliga och visa hur bred jazzmusiken är. Magnus Lindgren tycker det är bedrövligt att Rikskonserter lägger ner efter många år,så mycket kompetent folk med stort hjärta som försvinner som byggt upp en organisation runt om i landet.

Bästa lyssnandet live fick jag på gamla Nalen under guldåren med Lasse Gullin, Arne Domnérus, Putte Wickman, Bengt Hallberg samt Jan Johansson.Tänk att komma in i stora salen en fredagskväll med all denna musik,och där en kopp kaffe kostade 1,50 med bulle. Mitt 50-tal glömmer jag aldrig men numera upplever jag det genom CD-skivorna och en bra anläggning.

Brinna för sin sak

 

Harry Ericson    teckning


Tänk om allmosorna till våra författare försvann då skulle mycket av litteraturen dö ut, den litteratur som ändå 70 % av folket läser.Vi skulle då bara ha böcker kvar av Lisa Marklund och Läckberg i våra hyllor. Hur roligt vore detta mina vänner. Ja, tänk hur skrev Marklund sina första böcker innan hon kom i ropet? Jodå - utan bidrag minsann - de brann för sina deckare och skrev på nätterna.

Jag hörde detta tidigt att konstnär,musiker och författare är då inget yrke, men håller man på tillräckligt länge kan det bli något man pysslar med hela livet och samtidigt godtar bidrag i ett samhälle som vårt " skyddad verkstad som det ändå är".

Fastän Gud ska veta att journalister har det lättare få en lön på ett enklare sätt genom frilanca på en tidning.