Liseberg.

Min bästa utställning var på nöjesparken Liseberg 1977 - jag kom att vara en av 600 sökande till sommarens visning i en jättefin ljus och stor lokal där en bit in från själva entrén, så det drällde in folk som bara undrade vad som pågick. Ja den bästa visningen när det gäller allt runt omkring - och med den hjälp man fick genom att Liseberg bjöd på alltsammans. Hur ofta sker sånt för oss ensamma jäklar i den här branchen? Synd bara att jag ej såg till att sprida min visning där till människor man ändå kände i staden, då hade jag sålt ännu bättre antagligen?

Glömde nämna att vi blev 16 stycken till slut som fick denna chansen den sommaren att visa oss. I juryn satt folk från GöteborgsPosten Sune Örnbring, och prof,Folke Edwards och en del etablerade konstnärer förstås. Jag bestämde mig för att "leva som konstnär"efter denna utställningen så sedan 1977 har jag dragit mig fram på heltid. Måste dock erkänna att utan ekonomisk hjälp från privat håll och kommunal hade det ej fungerat. Bara en sån sak att några byggmästare/fastighetsägare kom till hjälp var enastående - ateljén vid Järntorget hade jag gratis i sex år med el & allting snacka om en tidig gräddfil för mister Ericson? Sådana bjudningar får jag inte i dag fastän jag kommit längre i mitt måleri - utan det senaste var i min hemstad Norrköping 2006 då Lundbergs byggföretag/fastighetsägare i den stenrike Lundberg hjälper mig med fina lokaler i centrala stan mot att ta konst istället för casch.