Har ni märkt det att Realism kallas den riktning som finns inom alla konst,o litteraturområden?Då målaren eller författaren söker att göra det åsyftade intrycket till sin publik.Det vill säga ge illutionen genom att utföra det viktiga av den mångfald varav bilden är sammansatt.Tidigare generationers författare/konstfolk kunde göra intryck genom mera allmänna antydningar i sina konstarter,därför att det släktet som lyssnade o tittade på deras saker,fått en annan fostran ett helt annat liv en människor som ej var så nära denna realism.

 

Så detta nya släktet som fann sig fångade av realismens svårmod fick aldrig egentligen kontakten med detta andra där de flesta lever under och med i nya tiden.Och detta är inget fel hos dessa unga människor,utan bara en egenskap som fanns långt innan.Vi kan alla få fram andra synpunkter om vi läser de gamla poemen om en ros eller den sommarfjäril vi redan sett i sommar?Och därmed lämna de abstrakta i både texter och i måleriet?