Den kvällen på stället Gyllene cirkeln glömmer jag aldrig - kvällens musik spelades in & den finns i gömmorna. Sune Spångberg trummor och på kontrabas Torbjörn Hultcrantz. Man märkte på de svenska musikerna att detta var något alldeles särkilt få kompa en av jazzens främsta pianister. Ja Bud Powells musik är en bedövande upplevelse på dom här sidorna från Paris. Det skrevs en del om hans sista besök där 1963 och att Sinatra dök upp på klubben och erbjöd Powell sponsra en skiva där han ville han skulle göra en inspelning med Duke Ellingtonmusik. Sinatra höll ej tillbaks sitt smicker över Powells pianospel utan kallade honom ett geni. Och visst håller jag med sångaren.

Filmen Round Midnight som i stort bygger på pianosnillets liv, hans livsöde som var väldigt tråkigt - kom ut strax efter den här tiden. Och nu så här litet senare kan den som är intresserad lyssna på hela sju CD fint packade i en vinröd liten box med ett häfte med texter till.Det kan vi tacka Powells skyddsängel för som tog hand om honom de här åren utanför USAs domäner. Den killen hette Francis Paudras och var inbiten Fransman förstås. Han lär ha spelat in Powell på en egen bandspelare även i hemmiljön? Men där hör vi bara ett piano ont om plats i en tvåa. Nåja ska ej bli långrandig här men det bästa är trion under åren i Paris 1957 till 1961 som är "storartade stunder bortom alla trender"Powell avlider 1966 i New York helt utbränd endast 42 år gammal.