En annan fara är o som hotar från ungdomsåren är risken att bli en flat o tråkig "konsumtionsmänniska" ? jag trillade dit i 14,års åldern hemma i Peking på grund av oförstående föräldrar som missat allt med uppfostran.Det gällde alla barnen vi var sju utsatta barn....utan egentlig handledning.Och det värsta UTAN kärleken.

 

Jag åkte dit på det där att söka/dyrka det skapade,istället för att finna/hitta skaparen,och söka det riktiga fästet i ägandet.det första budet alltså som varnar för en sån livshållning.Detta kallade vi istället för avguderi vilket var rätt bra trots allt. ty när vi människor ej längre fruktar,o älskar varandra,då får det bannemig osökta konsekvenser?

 

Man kommer in i nåt av själviskhet,blir en egotrippad individ och ja..blir en slav under tingen.Detta tog mig lång tid komma ifrån..o jag var nästan färdig vid 30 år fyllda.Men jag hade skaffat mig bra ateljé i Stockholm, åkte en gammal Wolksvagen med sliten cabb - o hade en äkta matta i mitt större rum.Och var....ute o raggade kvinnor.Men det HA-begäret finns kvar om än i små små portioner............Livet är icke -  det bygges eller hur ?