Hyllningar till Naturen

Egentligen är alla landskapabilder (även foton)en hyllning till naturen.Eller en hyllning till själva naturmystiken som låter komplicerat,men icke är det. Naturen är livskällan för såväl målare som andra människor och det de fått med sig i böckerna,och eventuella utställningar ute i samhället.Ja vi är beroende utav naturen på alla de sätt.
 
För visst är moder natur livskällan för oss alla - och allra mest för envisa stadsbor som ej har den kontakten vi har som bor på vischan redan.Därför spelar den en så central roll för både icke målare,som för oss som ägnat våra liv åt konsten på detta sättet..Jag menar grönskan är själva livsmysteriet håll med om det snälla?
 
Här är vi små parasiter till människor rena bagatellerna i det större perspektivet.Eller människan som en obetydlig sate som falig del till grönskan? Men det är inte detta jag anslår i mitt måleri,utan mera kärleken till hela projektet som det här är, sen märker jag att bilderna ljusnar en del från att tidigare varit ystert mörka..Och det sägs att när en målare blir äldre..behagar "ljuset tränga in"i tavlorna och finner också nya köpare...folk gillar ljuset.

Kommentera här: