Postludium

Jag släpar en dragg
Över världens botten-
Allt fastnar som jag ej behöver.
 
Trött indignation,glödande resignation
Bödlarna hämtar sten,,Gud skriver i sanden,
Dagen efter är texten bortblåst.
 
Möblerna i sommarhuset
Står flygfärdiga igen,
I månens sken i natten.
 
Jag går sakta in i mig själv
Med dikt o allt,straxt ropar
HavsGuden på mig.................
 
T,Tranströmer 55.

Kommentera här: