Konstfolket väljer.

Konstnären väljer själv sin väg. I dagens måleri måste det för det mesta handla om vad vi kallar Budskap?Vad faen är det att hänga upp sig på om jag får fråga?Utomstående med pefingret i näsan ska inte visa vilka vägar enskilda konstgrabbar tar,eller tjejerna.De väljer sin egen väg även om det är bistert,o ser hopplöst ut ekonomiskt?
 
Så det måste finnas nåt fel hos allmänheten egentligen?Man uppträder som en patient ,vilken går till en läkare som ger svaret: " Ja egentligen är det inget fel på dig",men återkom om det blir något me smärta.Vi kan sätta in en medicin men med föga hjälp säger han till en förvånad patient.Så kanske vår kultursituation är just den sjuke patienten frågar jag mig? Och det största felet/största orsaken är bara den att de där jävla kritkerna strävar "Efter något nytt"de fattar ej annat de vill ha stoff till sin arbetsgivare i tidningarna,och struntar fullkomligt i allt annat.
 
Detta blir fel för för tidbegreppet funkar ej här i detta fria yrket.Och det existerar ej nåt nytt eller gammalt heller för den delen,tänk vad jag hyvlat av dessa barnsliga/naiva journalister.Hela vårt liv hela vår kultur är ju som en galax ,den rör sig men vi vet ej åt vilket håll ?Människor som vill leda oss o ge den här som de tror hjälpen - att komma o snacka en halvtimma och ta ett antal bilder på tavlorna o målaren "vill bara rida på vågorna",och får därmed sin lön som är faen så mycket bättre än en konstnärslön........En klätterstege till det egna jaget alltså,o göra sig populära hos köparna/i många fall kapitalisterna som köper bra konst/måleri och som har mer reda på allt runt omkring...Så detta gäller i högsta grad oss kulturarbetare,vi som drar det tunga tunga lasset till blygsamma inkomster.

Kommentera här: