En av de första jag blev nyfiken på i litteraturen var poeten Karin Boye.Hennes diktning blev redan här otidsenlig och mycket uppmärksammad,och hon fick mig att riktigt kolla diktarna i vårt land.Och förde mig med sina notiser in i hjärtat av Nils Ferlin o Dan Andersson..Även Moa Martinsson självklart.

 

Redan här fanns ett BoyeSällskap o jag tror det ännu finns kvar i hennes trakter av landet?Hon var samhällskritisk o gick hårt åt det förra politikerpatrasket,o då njöt jag o fick vatten på min kvarn.Har alltid varit emot sossarna sen jag var just 15--18 år gammal och märk väl då visste vi inte vad som "skulle komma oss av ondo"?

 

De mänskliga känslorna kommer aldrig att bli otidsenliga sa alltid Boye,och hur människor uppelver sig själva o sin utveckling förändras inte ens på femtio år.Så jag känner mig befryndad(jäkla ord)med Karin Boye hon har delvis varit min ledstjärna i livet.Och mycket i hennes diktning talar direkt till mig,jag känner igen mig själv i så mycket.