Ja,det är förbaskat bra de gånger man "tvingas ut"för att få visa sina blottor?Varje visning ute i samhället är en läxa som ger så mycket,för varje ny utställning är aldrig den andra lik även om väggarna alltid är en fyrkant.Har även hängt i runda utställningar men det blir aldrig bra,då tittarna samlas i en hög mitt på golvet.

 

Sedan kan man aldrig frälsa ens nyfika med sina grejor om de själva ej tycker om det de ser.Utan målar i regel det som omger mig som är runt omkring mig..och då tycker man att det borde röra andra en smula?Förr gjorde jag så att när nån var intresserad av en bild stod jag bannemig och prutade med mig själv...men det var länge sedan.Så jag lever och drar mej fram i en sedvanlig tradition där symbolvärden är uteslutna...så ur den aspekten är jag ingen nyskapande individ som vi snackade så mycket om på privat och konstskolan under tiden i huvudstaden.